Börjar kvickna till

Milly har varit vääldigt tråkig en period nu. I nästan två månader har hon inte lekt varken med oss eller andra hundar, hon har inte velat äta och har inte gjort nåt väsen av sig alls. Hemma har hon mellan promenaderna och träningarna levt sitt liv liggandes i soffan. Inte bett om nåt, varken uppmärksamhet eller promenader.
Hon har varit himla enkel att ha med sig ut på grejer och hem till folk, då hon betett sig lika fromt var hon än hamnar. Visserligen har hon tänt till på agilityträningarna, men det är bara där hon haft energi. Vi har ibland undrat om vi överhuvudtaget har nån hund längre. Jag har kännt en sorts meningslöshet med lydnadsträning och andra aktiviteter, och Tony har varit så besviken över att Milly inte ens tittar åt honom när han försöker få igång lite lek med henne.
Det är så här hon är när hon är skendräktig.

Men nu.... Nu börjar hon sakta vakna till liv igen, den lilla j*velshunden! :)
Hon har smitit två gånger ur mina föräldrars trädgård, börjar hitta på små hyss hos folk, snor grejer och smyger omkring... Vi hade en riktigt härlig kampstund häromdan, med en pinne och ett fårskinn. Vi har tränat lydnad och äntligen börjar jag känna den där energin och viljan i henne igen. Igår satt hon och stirrade på mig utan avbrott i flera minuter när jag diskade... Det betyder: Hitta på nåt med mig! Träna med mig! Då hade vi precis varit ute i skogen i några timmar. Det är så här jag vill ha henne!!! Busig och full av energi. :)

Vi har till och med kommit igång med apportträningen!!! Hon har gripit saker förr, men mycket tveksamt och vägrat hålla längre än 1 sekund. Nu visar jag klickern för henne, hon får myror i brallorna och bjuder på beteenden. Jag "laddar upp" henne och sträcker sakta fram apporten (en bit rundstav). Hon tar den verkligen och håller längre än förr.. Detta ska nog kunna utvecklas!

Vi har ju rallylydnadstävling om en vecka. Chansen att lyckas känns större nu när hon verkar vara på g!!

Upptäcksfärd. Milly och Björn hittar ett intressant fack i klipporna.








Kommentarer
Postat av: Elisabeth och Dixie

Härligt att hon börjar bli klar med valparna! Vet precis hur det känns då jag har en likadan. Var är min hund liksom?! Man blir galen på den trötta gamla golden man har hemma, urtrist.

2010-08-03 @ 11:47:45
URL: http://pinscherndixie.se
Postat av: stina och leo

jag tycker att frank är mycket lugnare och gosigare än vad leo är, med leo är det mer full fart och massa bus! frank vill gärna sitta i knät och gosa! men det är svårt att säga om han är sån eller för att det är en ny plats och hos mej känns det lite tryggt. frank är inte lika reserverad mot människor som leo heller, han går inte fram till okända människor men dom får gärna klappa honom utan att han bryr sej, leo går gärna fram och nosar men vill inte gärna bli klappad! så dom är olika men ändå så lika :) sen beror mycket på uppfostran oxå, leo lyssnar bättre än vad frank gör.. jag gillar frank väldigt mycket, den som köper honom kommer att få en jättegosig hund ;)

2010-08-03 @ 18:24:32
URL: http://stinaochleo.blogspot.com
Postat av: Marie

Hej, intressant blogg, hittade hit idag, via vovve.net, jag och min sambo har 3 st hundar, varav en är en dvärgpincher, och heter Gucci, hon kom till oss förra sommaren, en omplacering från min sambos morbror och hans familj, de hade ej tid med henne, hon är 6 år, och tyvärr har hon ej haft några regler utan har fått springa fritt och gjort som hon velat och de märkte vi i början ,hon var ej van vid koppel eller promenader, fick väldigt ont i ryggen, efter 3 veckor hos oss, eftersom jag är dogwalker så följer mina vovvar med mig på jobb, och då fick även GUcci göra det, men eftersom hon ej har fått regelbunden motion, så fick hon infektion i ryggen och var dålig i flera dagar och inlagd på sjukhus, nu har hon blivit muskulös av att jobbba, och gå på dagarna och leka med andra vovvar, hon behöver motion, springa av sig och få social träning, det finns mycket ännu att lära, men vet ej hur mycket hon kommer att ta in, för det sägs att dvärgpinchern ska man lära saker till när de är små och att de blir mognare senare....men vissa saker har hon faktiskt lärt sig, men hon är väldigt ivrig när vi ska ut och gå, springer runt och har svårt att sitta still, men det börjar komma, så visst det har varit en utmaning, men vi älskar henne och vi ska göra allt för att hon ska ha det bra och att hon lär sig grundreglerna, hon älskar att åka bil och båt, och kommer överens med de flesta människorna och barn och hundar, så det är kanon., men skäller på hundar som går förbi eller om man stannar för att prata med någon, det tränar vi också på...eller när det ringer på dörren...för de andra två skäller inte alls...Mvh.Marie

2010-08-04 @ 10:46:10
URL: http://mariesvovvar.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0