Lugn jul
Då var julafton/årets svullardag avklarad. En lyckad dag med mängder av godsaker och mycket skratt o flabb!
Milly är fortfarande lite halt, så hon hade bus-och-rusförbud hela dagen. Alltså koppel på i de situationer där det kunde vara extra lockande att fara omkring. Hon skötte sig bra och tog det lugnt, låg mest och vilade som en duktig, vuxen hund!
Jag har tänkt en del det sista på hur mycket Milly faktiskt mognat sedan vi fick hem henne. Då var hon en elva månaders asjobbig, gränstestande, superenergisk rebell som inte kunde ta ett nej. Nu är hon 2 1/2 år, trevlig och sansad, en värdig dam som kan ligga kvar på sin dyna trots att folk runt omkring rör sig, tjoar och tjimmar.
Förra julen uppstod situationer där Milly kände sig tvungen att säga ifrån/ be om utrymme. Med det i minnet gjorde vi i år ett nytt försök med att be om att fokus inte skulle ligga på Milly, och att hon mest skulle lämnas i fred.
Hon fick inte öppna julklappar som innehöll tuggben och liknande. Sådant innebär att hon under en rätt lång stund har något, som kan behöva vaktas mot folk som kommer för att klappa... Då är det bättre att spara de grejerna tills vi är hemma.
Det fungerade mycket bättre i år, men det märktes ändå att julafton är en ganska påfrestande dag för vår lilla fröken. Det är många människor på en gång, under en hel lång dag. Mycket som händer runtomkring. Hon tycker såklart att det är kul att träffa folk hon känner och tycker om, men hon tyckte nog det var rätt skönt när hon till slut fick komma hem ;)
Några rejäla promenader var inte riktigt möjliga heller. Dels är hon ju lite halt, dels så var det SVINKALLT ute med hård blåst. Ingen ville vara utomhus särskilt länge, så det blev lite kortare, men desto fler, smårundor.
I natt drömde jag om agility. Tyvärr var det inte med Milly jag körde utan med nån slags terrier som tillhörde mina föräldrar!? Vi nollade ialla fall och vann! När jag vaknade var jag himla sugen på att träna både agility och rallylydnad. Måtte Milly bli bra i sitt lilla ben snart så vi kan köra igång igen!!
Jag längtar till våren och att komma ut och träna och tävla. Det tror jag fröken Soffliggare gör också.
Milly är fortfarande lite halt, så hon hade bus-och-rusförbud hela dagen. Alltså koppel på i de situationer där det kunde vara extra lockande att fara omkring. Hon skötte sig bra och tog det lugnt, låg mest och vilade som en duktig, vuxen hund!
Jag har tänkt en del det sista på hur mycket Milly faktiskt mognat sedan vi fick hem henne. Då var hon en elva månaders asjobbig, gränstestande, superenergisk rebell som inte kunde ta ett nej. Nu är hon 2 1/2 år, trevlig och sansad, en värdig dam som kan ligga kvar på sin dyna trots att folk runt omkring rör sig, tjoar och tjimmar.
Milly fick en röd julrosett att ha runt halsen av Nina. Foto: Nina Johansson
Björn o Hanna o kusin Trollet. Foto: Nina Johansson
Milly funkar bra med våra familjer (vi firar hos båda familjerna på samma dag), men i en del situationer krävs det lite uppstyrning från vår sida. Det är ju svårt att låta bli en sån sötnos som Milly såklart, de flesta vill klappa och gosa med henne. Just vid såna här tillfällen när släkten samlas och det är ett väldigt ståhej kan Milly tycka att det blir lite för mycket.
Förra julen uppstod situationer där Milly kände sig tvungen att säga ifrån/ be om utrymme. Med det i minnet gjorde vi i år ett nytt försök med att be om att fokus inte skulle ligga på Milly, och att hon mest skulle lämnas i fred.
Hon fick inte öppna julklappar som innehöll tuggben och liknande. Sådant innebär att hon under en rätt lång stund har något, som kan behöva vaktas mot folk som kommer för att klappa... Då är det bättre att spara de grejerna tills vi är hemma.
Det fungerade mycket bättre i år, men det märktes ändå att julafton är en ganska påfrestande dag för vår lilla fröken. Det är många människor på en gång, under en hel lång dag. Mycket som händer runtomkring. Hon tycker såklart att det är kul att träffa folk hon känner och tycker om, men hon tyckte nog det var rätt skönt när hon till slut fick komma hem ;)
Några rejäla promenader var inte riktigt möjliga heller. Dels är hon ju lite halt, dels så var det SVINKALLT ute med hård blåst. Ingen ville vara utomhus särskilt länge, så det blev lite kortare, men desto fler, smårundor.
Knasiga hund. Foto: Nina Johansson
I natt drömde jag om agility. Tyvärr var det inte med Milly jag körde utan med nån slags terrier som tillhörde mina föräldrar!? Vi nollade ialla fall och vann! När jag vaknade var jag himla sugen på att träna både agility och rallylydnad. Måtte Milly bli bra i sitt lilla ben snart så vi kan köra igång igen!!
Jag längtar till våren och att komma ut och träna och tävla. Det tror jag fröken Soffliggare gör också.
Hej hopp!
Hurra!!
Kommentarer
Postat av: Sara
Hoppas ni får en fortsatt bra helg vännen. Vi får väl ta promenaden när Milly är bättre i benet och det är lite bättre varautelängeväder... Artzi inte helt på hugget när det gäller långpromenader nu heller.
Vilka fina foton!
Trackback
