Pinschern Milly

Ikväll hade vi en kompis och Tonys bror på besök. När vi satt i köket och käkade hörde vi gnällande. Milly brukar aldrig gnälla så jag reste mig och gick för att titta vad det var som bekymrade henne. Sist vi såg henne låg hon i soffan men nu var hon inte där. Hon låg inte heller i vår säng, i sin bur eller i sin korg i köket .
Jag utbrast "Milly är borta!!" och Tony började också leta. Hon var inte inne på toan och inte i klädkammaren. Tony öppnade till och med ytterdörrn, men i trapphuset var hon inte!

Var i helskotta hade den lilla hunden tagit vägen? Vi tittade på alla ställen en gång till, och då fick Tony syn på en tass som stack fram under sängen. Hon hade krupit in där och kunde inte komma ut igen!
Haha stackars liten! Undrar just hur länge hon hade varit där!? Tony lyfte upp sängen och vår lilla loppa kunde räddas. Hon var lite skamsen när hon kom ut. Hihi hon är ju knasig!

Nu har vi anmält oss till tre tävlingar! En i rallylydnad den 18/9, och så två i agility den 25/9 och 10/10. Spännande!!!! Agilityn är självklart mest nervkittlande. Vi måste få till slalomet bara... Roligt ska det bli!!!

Vi pysslade med lite hjärngympa igår, och jag filmade den lilla hemhjälpen. :) Vi påbörjade denna träningen kvällen innan så hon har inte helt fattat vad det är jag vill att hon ska göra. Hon tror att framtassarna ska vara med i korgen.. Iofs så gör det ju inget att hon gör som hon gör heller. Men det är väl ändå rätt bra utklurat av den lilla... Titta här så får ni se:

Idag har vår lilla raring varit som vanligt, snäll och skötsam. :)

Vi åkte till Kungsbacka för att titta på en agilitytävling. Och för att köpa tävlingsbok och mäta Milly! När mätstickan kom fram ville lilla damen ej vara med, det var ju jättekonstigt att en främmande tant skulle greja med en manick på ryggen på henne.. Till slut fick vi ialla fall ett hyfsat mått (Milly stog ihopkurad).
Jag har varit orolig att hon skulle hamna i largeklassen, för hon har legat på gränsen när jag mätt henne hemma. Men hon blev en mediumhund! Hurra, det här var jättebra! Nu slipper hon slita med de höga hindern och tävla mot en massa bordercollies. Mediumklassen kommer passa oss fint! :)

Kvinnan som hjälpte oss hade själv en pinscher som nu var 11 år. Det var en tik från kennel Quebec och de hade tävlat i både agility och lydnad. I lydnad hade de fått LP I och II och i agilityn hade de en pinne kvar till att flyttas upp till klass III, i largeklassen. Enligt henne var det ingen som lyckats bättre med pinscher i agility!?! Stämmer det tro?

På den stimmiga och stojiga tävlingsplatsen tog Milly det lugnt. Hon har fått mycket miljöträning och det har gett resultat.

Sitter fint och tittar på de tävlande, trots hundar som passerar inom en meters avstånd..

 

En liten staffe som var taggad till tusen! Det var flera såna här med idag, kul att se.

 

Fikapaus, då kan man ligga i mattes knä och ta sig en tupplur med bordet som kudde.

Ååå fyyyy vilken j*vla dag Milly har bjudit på idag!
Det började med att vi mötte ganska många hundar när vi promenerade i samhället. Hon bar sig illa åt mot allihop, till och med när det kom folk utan hund så reste hon ragg och undrade varför de kom här och gick!!??!

Jag tänkte att en energislösande runda vore på sin plats. Vi cyklade en bit, när vi kom till grusvägarna fick hon springa lös och jag cyklade fort. Efter ett tag var vi framme vid några asbranta backar. Där sprang vi i den brantaste backen tre gånger. Den är så brant att tom Milly har väldigt långsam fart sista biten, den suger verkligen i benen. Jag ställde en godisskål på toppen och satte Milly längst ner. Jag började springa och ropade på henne  när jag kommit halvvägs upp.

Efter det så fick hon träna lite spänst i ett terränghinder för hästar. Som en jättestor trappa med två trappsteg... Upp där fick hon springa tre gånger, på samma sätt till en godisskål vid toppen. Hon får göra rejäla skutt för att ta sig upp.

Mellan grejerna körde vi lite skritt i högt gräs, som tydligen ska träna ryggen. Vi avslutade med att hon låg plats, jag gjorde armhävningar o situps o rygglyft. När jag gjort tio av varje sprang vi båda i full fart upp för en lite mindre backe. Tre gånger gjorde vi detta. Nu hade vi ingen godisskål som mål, och då tyckte Milly att jag var himla kul när jag plötsligt började springa i full fart. Attack med morr och bett förtjänade jag då. Men bara på skämt, om man frågar Milly.

Efteråt stretchade vi och Milly verkade tycka det var mysigt, låg ner och blundade en stund! :) Vi var ute i ca 2 timmar.

Senare på kvällen kom Tonys kompis på besök och gick fram till Milly när hon satt i mitt knä. Han klappade henne på huvudet och fick sig en morrning tillbaka.

Efter det smet Milly ut ur mina föräldrars trädgård, över andra tomter och över en gata. I skogen på andra sidan jagade hon upp mammas katt i ett träd. Jag fick springa efter och när jag skulle få tag i henne bland alla snår och taggbuskar ramlade jag och skitade ner mig.

Nu gick Tony och lade sig, i sängen låg redan Milly. Jag hörde att han försökte få plats genom att flytta på henne. Hon morrade.

Här tar denna dag slut. Varje dag är inte en dans på rosor med vår lilla dam. Skönt är det dock att de här h*lvetesdagarna kommer väldigt sällan nuförtiden. Under vårt första halvår tillsammans var det nästan så här jämt, åtminstonde flera dagar varje vecka.

Vi får hoppas att hon vaknar på rätt sida imorgon. Godnatt!

Igår var vi på en extra agilityträning, som inte hörde till kursen (som ju är slut). Milly misskötte sig lite och smet från mig fram till en ung papillontik, flera gånger. Hon gillar att visa hur häftig hon är för hundar som är mindre eller mesigare än henne själv. Arg är hon inte men hon gör alldeles för hårdhänta lekinviter. Eller snarare kanske det är så att hon försöker få fart på de små hundarna så att hon kan få jaga dem. Hon lyssnar inte på när den andra hunden ber om att slippa vara med:

"Snälla låt mig va, jag vågar inte leka med dig!"
"Det skiter jag i, för JAG vill leka och tänker göra det varken du vill eller ej! Kom igen nu för F*****N!!!"

Oavsett hur hon ser på situationen så är det inte ett okej beteende och som matte får man ju skämmas när ens hund "mobbar" andra. Jag är rädd för att det skulle kunna utvecklas och att hon till slut biter nån liten stackare.

I slutet så lyckades jag duscha henne med vattenflaskan mitt i ett sk "anfall" mot papillonen, vilket hade en tvärt avbrytande effekt.

Nu är det ialla fall dags för oss att ta en liten paus från agilityn. Två veckor hoppas jag kunna låta bli att träna. Det har varit intensivt i sommar och just nu känns det som att det vore skönt med en andningspaus och att samla ihop sig lite. Vi har mycket annat att träna på, vanlig lydnad och "inte-vara-dum-mot-små-hundar".

Idag var planen att ha en lugn kväll hemma, för det var längesen sist. Istället "råkade" vi vara ute hela kvällen och titta på när Nina och Trollet gick rallylydnadskurs. Vi passade på att träna fotgående och lite annat när det fanns störning runtomkring. Hon skötte sig riktigt bra, och då ska det tilläggas att det regnade! Inte en enda sur min under träningen pga dåligt väder. Kul!

Vanligtvis är det detta man ser om man kikar neråt när det regnar. Idag var öron, svans och humör på topp!

Vi åkte hem från Piröträffen igår kväll och kunde vara med på avslutningen idag. Skitkul var det!
Vi körde först några kombinationer och avslutade med en enklare bana. Hur det gick ser man på filmen, Milly springer först och sist.
Vi funderar på att anmäla oss till en tävling i Falkenberg i början av oktober. Till dess måste vi lägga ner energi på slalom och kontaktfält.. Men det skulle nog kunna gå. :)

Igår var vi på Millys släktträff, den årliga Piröträffen. Det var en härlig syn som mötte oss när vi rullade in på gården, det kryllare av små glada pinschrar överallt!
Vi tjenixade på folket och Milly fick hoppa in i trädgården och hälsa på släkten, vilka tydligen var lite läskiga. För en gångs skull var inte Milly den asballaste hunden i samlingen utan höll låg profil och strök mest omkring runt matte o husses ben. Nån timma senare kände hon sig dock mer bekväm och svansen hamnade i sin rätta position, utstrålningen såg ut som vanligt - glad, fräck och nyfiken. Helt naturligt att hon tog det försiktigt i början, hon var näst yngsta hunden tror jag, och pinschrar är ju ett rätt tufft släkte där man inte vill råka "säga nåt dumt". :)

 

Alla goa o glada hundar vill vara med! Milly längst ner till höger.

 

Milly, inte herren på täppan idag..

 

Serveringspersonalen uppskattades i hettan.

 

Fler torra strupar besökte baren.

 

Pussar och kramar i en enda röra.

 

Underbart vackra Ture.

 

Den ståtlige och nyblivne pappan Ivar ville gärna bli klappad.

 

Fina Gilda 10 år.

 

Milly med sin mamma Jazzalee.

 

De är väldigt lika!

 

Fina!

 

Från vänster: Millys gammelmormor Gilda, mormor Hera, mamma Jazza och Milly själv.

 

Fina Piröjyckar.

 

Fler små röda sötnosar.

 

Vi var några som åkte och tog ett dopp i sjön.. Milly passade på att posera bland blommorna.

 

Sötaste!

 

På kvällen tändes grillen..

 

En stackars bordercollie kom på besök. Pinschrarna var inte så himla gästvänliga..

 

Ivar var skeptisk.

 

Bäst att gömma sig lite.

 

Milly och Kaylie inledde en dans som varade länge..

 

Vem är fräckast egentligen?

 

De var nog ungefär lika fräcka!

 

Frank var intresserad men flickorna hade bara ögon för varann.

 

Många danssteg blev det..

 

 

 

Till slut fick Kaylie lugn och ro i husses knä.

 

Det ska ha varit 17 hundar som deltog i träffen. Himla skoj var det att träffa både hussar och mattar och såklart alla pigga och glada pinschrar! Tack Elli och Mattias för en härlig dag! Det var en väldigt tyst hund som låg där bak i bilen på vägen hem. Helt slut! :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rallylydnad igår. Det gick jättebra! Ingen diskning den här gången.. :)
Milly är i precis rätt läge hormonellt, färdig med skendräktigheten och förhoppningsvis ett tag kvar till nästa löp. Så hon var på hugget! Allt träning vi gjort i folksamlingar och på nya röriga platser har gett resultat. Hon kunde stänga av omvärlden ganksa bra. Nån gång var hon tvungen att släppa fokus på mig för att se vad som hände utanför banan, det var dessa tillfällen som gav oss minuspoäng. Men om man jämför med första tävlingen så var hon väldigt mycket mer med mig den här gången, hon var glad och trippade så fint vid min sida och utförde momenten ordentligt.

I rallylydnad kan man få max 100 poäng på en tävling. 70 p ska man ha för att bli godkänd och efter tre godkända tävlingar blir man uppflyttad till en svårare nivå. Vi fick 86 p. Helt ok, det var de där små fokussläppen som tog några poäng men det ska vi jobba mer på.  Jag är absolut nöjd med hur vi skötte oss, min lilla råtta var så duktig!

Eftersom jag åkte till tävlingen själv så finns det ingen film.. Men några bilder.
Vi träffade Cecilia med sina två superduktiga hundar, pinschern Imse och beuceronen Essi. Tillsammans knep de tredje och fjärdeplatserna. Jag och Milly hamnade på sjätte plats, av 14 startande.

Två pinschrar väntar snällt på sin tur att visa vad de går för.

 

Pinschern Imse värmer upp matte Cecilia med lite bus precis före start.

 

Beuceronen Essi är en riktig stjärna!

 

Milly gnager på sitt pris. Gott!!

 

Ikväll har vi tränat agility i ösregn. Det är ju inte en pinschers favoritväder, men får man springa på banan så gör det inget! Milly har nog aldrig varit så laddad som hon var idag! Hon var så snabb över hopp och genom tunneln att jag inte ens hann med att hålla blicken på henne! :D Vi fick ta om en enkel kombination flera gånger för att jag inte ens hunnit flytta fötterna innan hon var flera hinder för långt fram... Hon var verkligen jätteglad. Sån här vill jag ha henne alltid.

 

Vi körde balanshindren i enklare kombinationer idag, vilket funkade fint. Ända tills hon inte kunde låta bli att smita iväg och ta A-hinder och balansen om och om och om igen! Hon älskar dessa, så det blir en utmaning att få henne att låta bli att ta dem innan jag säger till... Hur gör man det egentligen?

Hon kutar till A-hindret och stannar på toppen, tittar på mig med stirrögon och ett helt galet uttryck som säger (nä, skriker) "kolla matte, jag kan sjäääälv!!!". Hon gapflabbar när hon tar dessa hinder... :) Tom gungan smiter hon iväg och tar själv.. Den lilla tjuven.

Vi körde gungan efterföljt av 4-pinnarsslalom. Super gick det! Rätt in i slalom varje gång. Det blir roligare för varje träning, ösregn eller solsken, agility är ju skitkul!

 

Imorgon är det vår andra rallylydnadstävling. Idag var min första jobbardag efter semestern. Riktigt sleten var jag och bestämde mig för att skippa hundträning ikväll och bara gå en promenad i skogen med Mills. Vi tog halväckligt vardagsgodis med oss och sele+långlina o koppel. Ingen klicker eller ens ett riktigt halsband hade vi med oss.

När vi kom fram till paddokarna där vår promenad börjar ser vi att det gamla bruksgänget är där och tränar. Jag har ridit mycket på området och sett att de träffats där i flera år och tränat med sina schäfrar och andra brukshundar.
Den här gången bestämde mig för att gå fram och prata med dem, och valde en kvinna med en bordercollie. Snart kom en av de andra damerna fram och det visade sig vara den mycket rejäla och aningen hårdhänta damen som höll i vårt MH. Hon gav Milly en riktig "schäferomklappning" i kontaktmomentet och det innehöll ett visst mått av tvång och svans mellan benen på Milly. När hon nu kom fram och frågade Milly om hon kände igen henne, åkte svansen in mellan benen den här gången med! Efter lite godismutor så var dock tanten lite mer intressant.
De här damerna frågade om vi behövde hjälp eller tips med något och sa att om vi ville kunde vi haka på deras träning.

Sagt och gjort, men vi gick vår promenad först.

Vi kom efter ett tag tillbaka till de fyra bastanta bruksdamerna på 50+. Två av dem hade varsin schäfer, en hade som sagt en bordercollie och en dam med mycket respektingivande basröst hade en rottweilerhane. Den sistnämnda har jag vid ett tidigare tillfälle stått bredvid när hon gjorde följande uttalande om omplacerade hundar: "Om man bara vill ha dem till sällskap och som kompis så kanske det kan bli bra" (med lätt hånande ton).

Vi tilldelades en schäferdam, Barbro, hon skulle hjälpa oss. Jag, Milly och Barbro gick undan en bit och Barbro tyckte vi skulle börja med linförighet. (Några meter ifrån oss lekte ungefär en hel skolklass inne i en av paddokarna.)
Barbro sade: "Sätt hunden vid din vänstra sida! Framåt marsch! Halt! Framåt marsch! Höger om marsch! Helt om halt!"
Sedan sa hon lite förvånat: "Ni är ju jätteduktiga!" Trots torra gamla smulor så var Milly faktiskt himla duktig idag..
Efter ytterligare några kommenderingar i linförighet så gjorde vi även en inkallning, platsliggning, hopp över hinder och ställande och läggande under gång. De två sista har vi bara börjat nosa på, men lyckades ändå hyfsat, med ett dk på läggandet och faktiskt ett snyggt ställande (tror jag). I bakgrunden hörde jag hur basröstdamen vrålade LIGG!!!!! till sin hund.
Vi åtevände till de andra och fick mer beröm! De tyckte att vi skulle gå med i deras brukshundklubb (vi är inte med i nån än) och hänga med på träningstävling där.
Vi var välkomna att träna med deras egna lilla gäng i fortsättningen också.

Oj vad jag har skrutit mycket nu, men det var bara så kul att överraska rejält bruksfolk med en liten spinkig råttfångare som också kan va duktig! Och så kan jag inte låta bli att fnissa åt de rejäla damerna, det här gängets stil är ju inte riktigt samma som min... Det går ju inte att vråla till sig lydnad på en pinscher, det måste ju kvittras fram önskningar om olika utföranden, som kanske kan uppfyllas om omständigheterna är de rätta. :)

Och så en sista grej om basröstdamen. När Milly hade gjort sin platsliggning, sa jag "varsågod" till henne, som slut på övningen. Då hon var okopplad vid tillfället tog hon det självklart som att det var fritt fram att springa bort till de andra. Hon började kuta bort mot basdamen som för tillfället marscherade bestämt fram och tillbaka med sin rottweiler. Jag ropade på Milly och började springa åt andra hållet.
Då vänder min lilla ängel på klacken och kommer i full fart tillbaka till mig!!! Hurra!!!
En stund senare smiter den gigantiske rottweilerhanen från sin basröstmatte och springer hela vägen fram till Milly! Basdamen hämtar sin hund utan den minsta ursäkt, helt tyst. Hihi, pinsamt!?

De gav oss olika tips om apportering, som är vår akilleshäl. Många tips sållas direkt bort för de är inte anpassade för en pinscher... Men något bör man ju kunna lära sig och framförallt att träna med störning är ju aldrg fel. Så det kan hända att jag dyker upp igen när de ska träna nästa vecka! :)

Lilla fjantiga Milly visade bruksdamerna vad hon kan! :)

Gör vi nånsin nåt annat? Hihi nu har vi kört agility igen, den här gången ihop med Ingrid och hennes glada flatcoated retriverdam Tyra. Dagens träning var deras tredje nånsin och de är så himlans duktiga :)

Tony fick köra lite mera med Milly och det gick för det mesta jättebra! Han fixar lätt att göra framförbyten, bara sådär!

Idag var jag nogrrannare med att lilla fröken skulle vänta på kontaktfälten tills jag gav signal.. Ändå blev det lite fusk vid nåt tillfälle, men det "märkte" jag tydligen inte då... Hur som helst så känns det riktigt kul och bra, snart borde det gå att sätta ihop alla delarna till en hel bana.. Det är gungan och slalomet som kräver lite mer enskild träning. Lite knasigt blir det då och då vid tunnelingången.. Vi får nog lägga lite extra krut på det också.

 

Ikväll var det agilityträning igen.. Kul! Vi filmade lite, det är alltid bra när man ser sig själv... slarva med kontaktfälten på A-hindret tex! ;) Och så ser jag att Millan tittar fortfarande för mycket på mig i slalomet. Detta hinder har tagit otroligt lång tid att lära in. Vi är ännu inte färdiga, på länge! Nu det sista har det börjat lossna lite, hon har bättre fart och lite sug t.o.m. Men det är svårt att komma in rätt i det varje gång. Var fjärde gång ungefär så blir det fel i ingången. Får träna på just detta... När hon väl är inne i det känns hon ganska säker.

En extra grej idag var att någon släppte på egot och girigheten lite och lät sin hunds husse prova lite också.. Det tyckte han ju var skitkul såklart så vi ska ta en dag när Tony får styra och springa och jag får visa och titta på.

I startgroparna.

 

Täcket jag sydde till Milly föll Ka:s matte i smaken. Så nu har jag tagit mått på denna kortbenta lilla hund och ska sy ett täcke till henne med! Jättekul! :)

 

 

Milly har varit vääldigt tråkig en period nu. I nästan två månader har hon inte lekt varken med oss eller andra hundar, hon har inte velat äta och har inte gjort nåt väsen av sig alls. Hemma har hon mellan promenaderna och träningarna levt sitt liv liggandes i soffan. Inte bett om nåt, varken uppmärksamhet eller promenader.
Hon har varit himla enkel att ha med sig ut på grejer och hem till folk, då hon betett sig lika fromt var hon än hamnar. Visserligen har hon tänt till på agilityträningarna, men det är bara där hon haft energi. Vi har ibland undrat om vi överhuvudtaget har nån hund längre. Jag har kännt en sorts meningslöshet med lydnadsträning och andra aktiviteter, och Tony har varit så besviken över att Milly inte ens tittar åt honom när han försöker få igång lite lek med henne.
Det är så här hon är när hon är skendräktig.

Men nu.... Nu börjar hon sakta vakna till liv igen, den lilla j*velshunden! :)
Hon har smitit två gånger ur mina föräldrars trädgård, börjar hitta på små hyss hos folk, snor grejer och smyger omkring... Vi hade en riktigt härlig kampstund häromdan, med en pinne och ett fårskinn. Vi har tränat lydnad och äntligen börjar jag känna den där energin och viljan i henne igen. Igår satt hon och stirrade på mig utan avbrott i flera minuter när jag diskade... Det betyder: Hitta på nåt med mig! Träna med mig! Då hade vi precis varit ute i skogen i några timmar. Det är så här jag vill ha henne!!! Busig och full av energi. :)

Vi har till och med kommit igång med apportträningen!!! Hon har gripit saker förr, men mycket tveksamt och vägrat hålla längre än 1 sekund. Nu visar jag klickern för henne, hon får myror i brallorna och bjuder på beteenden. Jag "laddar upp" henne och sträcker sakta fram apporten (en bit rundstav). Hon tar den verkligen och håller längre än förr.. Detta ska nog kunna utvecklas!

Vi har ju rallylydnadstävling om en vecka. Chansen att lyckas känns större nu när hon verkar vara på g!!

Upptäcksfärd. Milly och Björn hittar ett intressant fack i klipporna.