Vissa hundar...
*Det är en samojedhane som brukar komma i full fart med matte på cykel.
*En jackrusselterrier som vandrar med sin unge husse.
*En flock på tre dvärgspetsar som är utom kontroll och ibland rusar fram, två tikar o en hane.
*Och så en (eller om det är två olika) tax.
När vi ser de här hundarna så blir Milly helt vansinnig. Förutom dvärgspetsarna så är det ingen som har kommit fram, muckat eller knappt ens tittat på henne. Vi har inte kunnat uppfatta att de har utmanat Milly. Det är skittråkigt när det finns vissa enstaka situationer som vi helt enkelt inte rår på. Det kvittar vad vi gör, det går inte att få henne att lägga av att spotta o svära och vråla efter hundarna. Vi försöker avleda uppmärksamheten, ger henne en uppgift, lockar med godis, när vi ser "fienden". Det funkar inte, och det blir bara ännu värre om man säger till henne att skärpa sig. Tar man tag i henne och är barsk, då blir hon ännu mer förbannad och vänder frustrationen mot oss.
Jag fattar inte varför hon valt ut dessa speciella hundar (ok, samojeden kan verka läskig när den närmar sig hastigt) som sina hatobjekt. Och jag fattar ännu mindre hur vi ska lösa problemet. Nu på kvällskissen mötte vi taxen. Jag pratade med hussen och det var en hane på knappt ett år. Hundarna fick hälsa (jag vet att man inte ska belöna dåligt beteende med att få hälsa men jag tänkte att det var värt ett försök) men Milly ändrade inte inställning. Taxen var glad och ivrig och Milly var en förskräckligt sur och otrevlig gammal kärring.
Det enda som kan avbryta henne är en dusch med vattensprutan. Det känns inte aktuellt att göra så nu med -12 grader. Och dessutom löser det bara symptomen, inte den riktiga orsaken till det dåliga uppförandet.
Om någon har ett tips i bakfickan så lyssnar vi gärna.
Jag har ett tips!!! Som jag säkert redan berättat för dig och du tycker att det tar för lång tid. Men om du använder det här tipset tillräckligt länge utan att ge upp, så kommer det att fungera!
1. Ha alltid med en urdiskad snusdosa med leverpastej i varje gång ni går ut.
2. När en hund närmar sig, ta fram leverpastejen i god tid och låt Milly slicka i sig! Ge henne leverpastej oavsett hur hon beter sig och prata lugnande. Arg röst förstärker bara det negativa i upplevelsen av en mötande hund.
3. Se till att Milly inte behöver möta hundar på för nära håll. Håll avståndet och servera leverpastej, ju oftare desto bättre!
4. Till slut, efter några veckor eller kanske månader, kan du begära av henne att hon ska sitta eller ta ögonkontakt innan hon får leverpastej. Viktigt att inte stegra svårigheten för snabbt, helst ska hon aldrig göra ett utfall över huvud taget och då gäller det att hålla avståndet.
5. Längre fram, när Milly helt och hållet förknippar mötande hund med leverpastej, kan du sakta minska avståndet och låta den mötande hunden passera närmare och närmare.
Hoppas du inte tycker det här var dumt, men jag vet att det fungerar. Låt det ta sin tid så kommer problemet till slut (kanske efter ett par år) att vara helt borta. Och under tiden blir det sakta bättre och bättre. :)
Hundar som kommer emot i fart, exempelvis cykel, tycker mina hundar att är jobbiga. Det finns vissa hundar som Harry hatar, exempelvis en ISCWT som bor här vid oss och en lurvtuss vid mina föräldrar.
Jag kan säga åt honom på skarpen, då slutar han.
Har tyvärr inga tips i bakfickan.
för leo hjälper det att jag säger åt honom att sitta, så får han sitta och titta på den andra hunden när den går förbi. leo vill gärna ha kontroll för att känna sig lugn (lite som sin matte faktiskt) när han får sitta och se vart den andra hunden tar vägen så går det jättebra! prova att ha med klickern, den är ju ens bästa vän alltid verkligen, ignorera det dåliga beteendet och var snabb som sjutton att klicka det bra, om hon skulle kasta en snabb blick åt ditt håll tex, och börja tidigt, direkt när du fått syn på den mötande hunden (helst innan milly sett den) och klicka för ögonkontakt för varje hund ni möter så att hon lär sig att det gäller vid alla hundmöten! så att hon redan fått in rutinen när ni möter hennes "fiende" ;)
Jag förstår att det är frustrerande. Dixie skvallrar på andra hundar (ett måste med en lös hund) och än så länge är hon snäll mot alla vi möter. Nån gång kan hon behöva påminnas med en harkling om hon skvallrar för långsamt.
Jag vet inte vad jag hade gjort, man vet ju inte heller hur de andra hundarna uppfattas. De kanske kaxar mot henne och så blir hon sur och får sen skulden? Ibland undrar man hur hundarna tänker :)
