Midsommar och midsommardagen
Senare på dagen fick den lilla damen däremot följa med, på grillfest hos Björn o Hanna. Hon hade på sig sitt tuffaste halsband som verkade fungera avskräckande, det var inte många som försökte gulla med henne :)
Vi tog tillfället i akt och körde ett litet träningspass på gräsmattan, där folk samtidigt grillade sitt kött. Bra störningsträning! Det gick helt ok. Lite fotgående, nån inkallning, platsliggning och några rallymoment.
När vi sedan satte oss till bords tog lilla fröken det väldigt lugnt och fint, lade sig i "sin" kattsäng bredvid min stol och slappnade av.
Stackars Tony skulle jobba natt och tog med sig Milly hem när han åkte vid niotiden. Passade perfekt att hon lämnade festen då, innan folk blev allt för "glada" och stojiga.
Liten hund iförd farliga-halsbandet vilar i kattsäng.
Idag bar det av till en härlig gräsmatta, återigen hos mina föräldrar. Här testade vi ett nytt trick! Jag fick idén i senaste numret av Härliga hund :
Dessutom var det med TRE pinschrar i detta nummer, och TVÅ dvärgpinschrar!!!! Kul! Det är ju nästan aldrig med pinschrar i denna tidningen annars. En gång var det en röd med på en bild, och en gång var E-Types med, men båda gångerna stog det i bildtexten att det var dvärgpinnar!
Ur Härliga Hund.
Äntligen fina pinschrar i tidningen.
Iallafall, jag tänkte att det borde ju inte vara för svårt att lära Milly att slänga sig på sidan med huvudet i backen och ligga still. Vi provade. Efter några repetitioner i två omgångar med några minuter emellan, hämtade jag mamma för att titta på och ta några bilder. Vid tredje träningstillfället hade Milly redan fatta poängen. Hon välte självmant över på sidan och la ner huvudet, bara jag visade klickern. Hon är inte så dum den lilla damen!
Det är ju bara att slappna av lite. Inte det mest självklara för Milly alltid.
"Hon är ju som en ål!" sa Mamma. Helt utsträckt och platt, jag ser likheten.
Duktig och lättlärd!
Efter detta hade vi en mysig bokstund på en filt.
Bättre kan det inte bli.
Ett stycke lugn hund.
Snark.
Sniff lägger sig aldrig på sidan om det inte är djupsömn som gäller. Han ligger hellre aldrig på rygg annat än när han rullar sig i äcklig doft. Jo, han kan vräka sig en aning om man klappar magen, men det är tydligt att han inte är bekväm med att ligga så oskyddat. Och han är rätt värdelös på att bara vila utomhus också. På det stora hela verkar Milly mycket lugnare och mer tillfreds på det sättet!
Har du spanat in pinschern i Emmas blogg? Tyckte den var lik Sniff - och Milly, kom jag på sen!
Milly är inte heller den som lägger sig och somnar utomhus direkt. Är jag helt lugn och det inte är jätteståhej runtomkring så brukar hon lägga sig ner och spana. Då och då välter hon över på sidan, och kan tänka sig att blunda max en minut. Sen är det upp igen, kolla av omgivningarna och lägga sig på ett nytt ställe.
Och att träna saker som innebär att ligga så oskyddat som på sidan, eller rulla runt, har kommit efter hand. Nu är det inga problem men under vår första tid ville hon alltid vara beredd. Jag vet inte hur det är med andra pinschrar, men jag tror att Milly är så pass uppmärksam att hon aldrig kommer att lägga sig och sova nån längre stund utomhus. Man behöver inte vara rädd att nån fuling smyger sig på om man ligger och solar! De små har koll :)
Och pinschern i Emmas blogg - Ja! Den är lik våra två.. Hon är väldigt söt och ser ut att vara en bestämd dam! :)
Hehe, jag tänkte Milly när jag såg Herta, den gamla pinschern! ;)
Angående förra inlägget. Jag säger ifrån om någon säger så om Harry, vilket har hänt flera gånger. Många icke-hund-människor tycker att de minsann ska visa hur det ska gå till. En vettig hundmänniska puttar inte på någon annans hund, en vettig hundmänniska ger fan i att tillrättavisa en annan hund, en vettig hundmänniska respekterar att man har olika syn på olika hundindivider.
Jag skulle aldrig någonsin tillåta någon annan att säga till Harry, det tycker jag att du ska göra med Milly med. Man måste ha en pinscher för att förstå hur de fungerar. Det fungerar inte att trycka ner och visa vem som bestämmer.
Heja Catrine - du vet bäst hur din hund ska hanteras!
