Pinschern Milly

Igår var det min födelsedag... När jag kom hem från jobbet fick jag sätta igång med en skattjakt som Tony fixat. Milly skulle hänga med och vi hittade lappar med anvisningar. Vi hamnade i stallet och därifrån leddes vi till ett älgtorn.. När jag klättrat upp i det stog det på lappen att jag skulle spana efter ett avstamp på marken. Millys spårsele hängde också i tornet. Jag satte på henne den, visade henne till avstampet och hon började spåra. Hon spårade jättefint och kom fram till sin belöning. Några meter bort fann jag en låda med presenter och blommor!
Det här var minsann ett kul sätt att få presenter på! Lilla Milly blev aktiverad också, passade bra för sedan åkte husse och matte vidare till Liseberg! Där fick han till det ordentligt, hussen :)

När Milly varit ensam hemma i några timmar kom hennes morfar (min pappa) och tog med henne ut på promenad. Vi begränsar framkomligheten till hallen och dörren med kompostgaller.. När Milly lugnat ner sig gick pappa in till henne och hon hade blivit så himla glad! Det var pussar och svansviftning i massor. Efter promenaden fick hon följa med hem och sitta i morfars knä i fåtöljen... Mysigt tycker Milly :) Gott att det funkar att nån annan kommer och hämtar henne för en promenad.

Nu ikväll har jag och Millan varit på en (engångs) vardagslydnadsträning. Vi fokuserade på kontakt trots andra hundar ganska nära runtomkring (med tanke på rallytävlingen). Det gick väldigt bra! Hon var så himla duktig och tittade på sin matte vääldigt mycket, och knappt alls på de andra hundarna. Hon var så duktig att när vi skulle göra en gå-på-led-övning så släppte jag kopplet och hon gick "lös" vid min sida. Det funkade fint att gå lös på det här sättet när vi gick slalom mellan de andra ekipagen. Men när vi gick där på led så hade Milly varit SÅ duktig SÅ länge, att nu gick det inte att hålla sig längre.. Hon var tvungen att ta ett litet varv! Snabbt som attan försvann hon bakåt, tog en båge och sedan in bland hundarna. Den lilla busråttan! :) Sedan tog hela gruppen en välbehövlig paus och efter det var lilla damen fit for fight igen.

Som avslutning tränade vi tandvisning med instruktören Angelika, som vi tränar agility för. Milly satt så snällt kvar vid min sida och höll kontakt med mig nästan hela tiden. Angelika fick både klappa och ta i ansiktet och lyfta på läppen, utan att en enda hundtass flyttades. (Ingen näsa blev piercad heller för den delen) Duktiga!

Titta på matten! Gammal bild från rallylydnadskursen på Hundens Lycka,

foto Therese Strand.