Pinschern Milly

Nu är vår lilla guldklimp hemma igen. Resultatet av gårdagen är svårt att säga nåt om.. Veterinären tog blodprov som visade på inflammation eller infektion i kroppen. Då Milly var inlagd i februari för bukspottskörtelinflammation trodde jag att det var samma visa den här gången också. Men det fanns inget som pekade på det tyckte vetten, då hon inte var spänd över buken. Han hittade ingen anledning att röntga. Han letade efter nån fästingsjukdom men det fanns inget som visade det heller. Inte heller verkade det ha med livmodern att göra. Så vi vet inte vad det här var!
Då hon haft hög feber hela dagen och inte ätit eller druckit stannade hon kvällen ut och fick dropp. (Medicin mot inflammation och smärtstillande också). Känns inte bra att inte få ett riktigt svar på varför det blev såhär... Man vill ju gärna veta om man gjort nåt galet eller vad orsaken är.. När jag hämtade henne senare så var hon i alla fall otroligt pigg och glad!
Medans jag väntade på att att hon skulle kvickna till så besökte jag rallylydnadstävlingen, som vi skulle varit med på.

En mycket trevlig tillställning var det här, med en massa olika hundar och folk. Banan såg mycket lockande ut och jag tror att jag o Milly hade kunnat få till det rätt bra.
I första gruppen vann en mops! Det är ju rätt coolt. Bredden på deltagande raser var stor, det var alltifrån rottweiler och schäfer till pudel, flatcoated retriver, dvärgschnauzer, spetsar och blandraser. Och så en beauceron och en pinscher! Det här var två riktigt duktiga hundar. Matten hade haft brukshundar tidigare  och för några år sedan skaffade hon pinschern. När den inte motsvarade hennes tränings-och tävlingsförhoppningar skaffade hon sig en beauceron, en fransk vallhund.
Men pinschern var bland det grymmaste jag sett, i pinscherväg. En otrolig kontakt hade de, och alla rörelser var så kontrollerade! De hade ju tävlat i lydnad upp till trean också. Nu fick jag ännu mer inspiration att träna med Milly!

Imse, från Havalidens.

 

Korv delades ut efteråt. Detta var en tik i Millys storlek, liten och nätt!

Beauceronen var bara ett år och lite unghundsflamsig, men samtidigt väldigt duktig och skötsam. Den var otroligt kvick i rörelserna för sin storlek och man såg att dess högsta önskan var att vara sin matte till lags. Väldigt trevlig hund. De här två jyckarna hamnade på andra och tredje plats i grupp två.

Hundarna fick medaljer!!! Så fint!

Jag och Milly gör ett nytt försök den 19 juni, även då i Falkenberg. Det bästa av allt på den här tävlingen var den avslappnade och trevliga stämningen. Jag pratade med många olika och alla var glada och trevliga. Kul att kunna tävla i ett så "vänligt" klimat.