Sökträning
De deltagande var en schäfer, en tervuren, en groenendael och så katten bland hermelinerna- Milly. Självklart var de andra människorna inbitet bruksfolk med mycket kunskap, men också med en klar bild av hur man hanterar hundar...
Varje hund fick två träningspass var. Jag var förare åt Milly första omgången och så fick Tony hålla i snöret den sista. Vi gjorde enkla hitta-övningar som går ut på att vi går längs stigen, Milly får med sidvindens hjälp vittring på någon inne i skogen, vänder intresserat upp sig mot doftkällan och då släpper vi henne. Varje gång stack hon glatt och med bra fart rätt ut och hittade en figurant med fickorna fulla av godis.
En av de sista gångerna var otroligt kul att se. Hon fick vittring i näsan, Tony släppte och Milly skuttade in i skogen. Hon kom av sig lite grand och gjorde en stor cirkel och hamnade på fel sida stigen. Plötsligt fick hon näsan full av figge igen och stack som en missil spikrakt rätt ut och fram till kvinnan som gömt sig. Hon hade dessutom hoppat och landat rätt på den liggande kvinnans bröst och mage, hehe. Jätteduktig var hon, och roligt tyckte hon att det var! :D
Den enda svårigheten var egentligen att få människorna att lyssna på hur vi ville att de skulle bemöta Milly!
Jag inledde med att berätta att hon inte tycker om att bli påtvingad klappar av folk hon inte känner och att som beröm när hon hittat nån räcker det att hon får godis och muntlig uppmuntran. Inget kliande och klappande. Hon brukar inte heller vilja leka med främmande människor. Förra gången vi tränade var det bara kvinnor med och alla respekterade det jag sa och "lät bli" Milly. Nu var det två män som visste bättre än jag hur min hund borde ha det, särskilt den ena.
I pausen ville Mannen ställa sig in hos Milly och bjöd henne på köttbulle. Helt ok, det var ju bara bra att hon blev mer intresserad av honom (För när hon letade upp honom tidigare tyckte hon att han var läskig, hade inte tillräckligt gott godis och gick tillbaka till oss istället för att hänga med honom).
En stund senare skulle det bjudas på mer gott och den här gången höll han sin hand med godiset ända uppe i sitt egna ansikte. Milly fick alltså stå kind mot kind med honom för att komma åt godiset. Samtidigt dunk-klappade han henne på kroppen och gnuggade med handen i hela hennes ansikte.
"Titta här, det går ju jättebra!!" Sa han. Visserligen stog Milly kvar och åt, men han såg tydligen inte att hon hade svansen mellan benen och var spänd. "Obehagligt!!" utstrålade hon.
När det var hans tur att gömma sig för Milly bad jag honom att inte ge henne godiset så nära ansiktet för hon tyckte att det var lite läskigt. Den här gången stannade hon hos honom och åt leverpastej, han fick henne dessutom att kampa lite med godisburken. Samtidigt morrade han "lekfullt" och dunkade henne på sidan, som han gjorde med sin egen hund. Han klappade henne över hela kroppen och hon höll sig trots allt kvar för att få mer leverpastej. När han kom in var han så nöjd och glad över att han hade kunnat klappa henne, och till och med kampat med henne!
Visst var det väl bra att det gick att göra såhär med henne, inget hände ju. Men jag tvivlar ju på att detta var det mysigaste och trevligaste hon varit med om. Mannen poängterade flera gånger att "ute hos figgen, där ska det vara så himla roligt! Det ska vara det bästa hunden vet att hänga med figgen!" Om då Milly tycker att det är ganska obehagligt att bli klämd och dunkad på av en främling, är det då just det hon ska få som belöning när hon hittar figgen?
Han gjorde precis så som jag bett om i förväg att de inte skulle göra med Milly. ÅÅååå vad irriterad jag blir när jag tänker på det! Med tanke på att Milly har haft en väldigt avig inställning till främmande människor, så är vi ju väldigt rädda om hennes nya attityd, vi vill ju inte förstöra det förtoende hon har byggt upp.
Den här mannen är van att banka på sin hårda och tåliga hund, men om han skrämmer Milly för mycket så kan ju det förstöra allt jobb vi har lagt ner. Vi vill ta det försiktigt och gå sakta fram när det gäller den sociala biten. Att hon glatt springer ut och går ända fram till en främmande snubbe i skogen är väl alldeles tillräckligt bra!
Hur ska man få hundexperter som minsann varit med förr, både tävlat SM o VM o haft en hel hög med hundar, att lyssna och förstå att alla inte är likadana och har olika uppfattning om vad som är beröm och belöning?
Kul med sök!! Men man måste såklart respektera det som är bäst för Milly. Och det är ju ni som vet givetvis!
Syns snart hoppas jag så kan vi prata mer.
Vad kul att ni börjat träna sök! Det är något jag också är sugen på.
Bruksmänniskorna kommer inte att lyssna på dig. Det var tur att Milly var duktig, tänk om hon hade gjort något, vem vet vad han hittat på då...
Har man bara haft en brukshund och uppfostrat den så som man "ska göra" är det svårt att förstå oss med lite annorlunda raser.
Det är inte bara bland hundar som folk kommer att veta bäst, jag tror att ALLA människor VET hur man uppfostrar både hundar och barn (spelar ingen roll om man har någon erfarenhet) utan att visa någon som helst hänsyn till varken hundägare/förälder eller individen.
Tråkigt att de inte kan respektera din vilja, men vad vet du egentligen? Du har ju inte tävlat i VM :P
Oj vad aktuellt det här känns, jag har samma problem men med "släkten" som inte kan förstå att vi försöker lära Dixie att inte hoppa. Jag blir galen snart!
Jaa..det stämmer med skotten! Det smällde en hel del faktiskt(i HSTD). Det gick jättebra för oss alla tre i både FKB o HSTD! I VBG är det bara nybörjarkl. så det blir inget för oss. Lycka till där! Tråkigt för er med folk som inte lyssnar...stå på dig! Du känner din hund bäst! Ses!
det går nog inte att få alla att förstå hur en pinscher fungerar tyvärr, man måste nog leva med en för att förstå. och deras kroppsspråk är nog svårt att tyda för en del människor, deras signaler är så små och det går så snabbt. om inte figgen accepterar dina önskemål får han helt enkelt inte figga.. jag tycker att man ska gå sakta fram, börja med bara godis och beröm (muntligt) tills hunden känner sej trygg i det, sen kan man börja kampa lite grann, utan att dunka på hunden! en pinscher behöver inte "dunkas på" för att den ska komma igång med leken, då rinner nästan bägaren över för den blir så taggad! vart bor ni? det hade vart kul om ni kunde komm aoch träna sök med vår grupp ibland, där tar alla hänsyn till varandras önskemål ;) och mikael som har hand om det har nästan bara hållt på och tränat problemhundar med aggressivitet, rädda hundar o.s.v så han har mycket kunskap att dela med sej :)
