Bruksgubben
Det kan ju verka knäppt att bli glad för att ens hund vill hälsa på folk. Men när man har en hund som har haft en himla tråkig attityd till okända är det här en stor grej! :) Milly är tuff i många situationer, men med främmande människor är hon osäker. Helst vill hon slippa all kontakt med de hon inte känner, och vi gör allt för att se till att ingen ger henne obehagliga upplevelser.
Den här mannen är nåt alldeles extra, tycker Milly.
Han tittar henne bara kort i ögonen och vänder sen bort blicken. Och så pratar han med snäll och uppmuntrande röst.
Han har dessutom jättegott godis i fickorna :)
Han ger henne inga kommandon, det är hon själv som gör sig duktig för att få godis :)
Gud så härligt att se! Riktigt rörande att se henne så inställsam! :)
Hejsan, Tack för din kommentar inne hos mig. Naturligtvis har jag även gjort mössor till pinschers. :)
http://bjermo.se/?p=2249
mvh /catja
Härligt att se!
Anders är en trevlig prick och det verkar ju även Milly fatta! =)
Man blir nästan tårögd! Tänk att just den där sortens glädje går man miste om när man har en alldeles "okomplicerad" hund. Första gången Jazz INTE blev livrädd för en karl vad det också en bruksgubbe - jag blev så GLAD!!