Lite av varje
Vi hade ju veterinärtid för Millys "lilla hälta" i torsdags. Då hon plötsligt blev nästan helt bra igen dagarna före så avbokade vi tiden. Kändes onödigt att åka för nåt som knappt syntes. Till helgen blev hon "halt" igen, nu nästan mer än vad hon var från början. Så nu har vi en ny tid på fredag.
Hon har rört sig annorlunda i skritten i 3½ vecka nu. Det syns så lite att vi har antagit att det ska gå över om hon får vila, men det har det ju inte gjort. Hon har fått korta och lugna promenader, och inget bus (mer än de där rycken som kommer ibland, varken man vill eller ej). Sökträningen har vi stått över, för det innebär ju full rulle över stock o sten, ingen jogging med matte har det blivit heller. Är så tråkigt att inte kunna göra alla aktiviteter som vi brukar.. Har liksom glömt vad man kan göra för annat kul som inte har hundtema..?! Vi har dock tränat lydnad men undvikit de mest fartiga momenten.
Vi är anmälda till lydnadstävling på hemmaklubben på lördag. Men med Millys skumma rörelser är det väl bara att lägga ner planerna på den tävlingen, och sikta på nästa... Suck.
En mysig kväll vid hundstranden. Så kallt att man fick ha jacka och täcke på sig! Gnaga pinne kan ju göra ändå.
Vi var på klubben idag och var med på en träningstävling. Hoppade över inkallningen och hoppet men körde resten, de momenten är ju inte så fysiskt krävande. Jag tvekade in i det sista över att delta, det känns ju inte helt ok att komma med en hund som man anser behöver vila. Men nu gjorde vi det ändå och det förvärrade nog inte situationen.
Värmen har slagit till och det var nog därför hon var så lugn. LÅG ner och väntade på sin tur, lugn o fin. Inte riktigt som vanligt.. :) Vi var rätt sega båda två idag, men lyckades ändå få till det hyfsat. Milly var visserligen lite för lugn, men glad och tog emot muntligt beröm bra mellan momenten. Platsliggning har vi tränat massor på det sista, och den gick hur bra som helst idag. Inte ett enda litet tassryck.
Det är svårt att få till slutet av momenten tycker jag. Förut hände det att Milly satte sig före mitt kommando efter platsliggnigen och ställandet. Därför har jag i stort sett bara belönat i positionen före sättandet. Det och att vi tränat extra mycket på att lägga sig ner rakt och med båda armbågarna i backen i utgångsposition, blev för mycket av det goda. Idag hade hon helt glömt bort hur man satte sig upp från liggande position, och från ställandet lade hon sig ner på kommandot "sitt".
Svårt att hitta rätt balans, nu måste jag träna på "sitt upp" vid min vänstra sida.. :) Alltid är det nån detalj man lägger för mycket eller för lite fokus på.
En annan dag på hundstranden, när solen var framme.
Något annat som drar ner stämningen är följderna av Bettet som Milly delade ut i början av maj. Det har inte direkt bara varit att fortsätta umgås som vanligt efter att större delen av familjen sett hennes värsta sida. Förmodligen är det jag som tagit mest stryk av händelsen, och känner fortfarande skuld.
Härom dagen träffade jag och Milly av en slump flickan som blev nafsad. Barn kan ju med att fråga om allt de undrar så vi diskuterade en hel del om varför Milly är som hon är. Kändes bra att prata om det med flickan, och varken hon eller Milly verkade ha ont av varandras närvaro, vilket självklart var positivt. Tyvärr kan inte alla rycka på axlarna åt en hund som biter. Milly är underbar på många sätt, och jag är glad att vi har henne. Men hennes problem ställer till det för oss och det tar tyvärr mycket energi emellanåt.
Stackare! Jag förstår att det måste vara en ständig konflikt. Ur den synvinkeln behöver jag inte oroa mig när Ruh får sina ryck.
