Pinschern Milly

Ikväll var vi och tränade lite agility. När vi körde kontaktfält och slalom så satt takterna från tävlingen i, slarvigt o hastigt på kontaktfälten och slalomet funkade ej!???
Då förenklade och backade vi lite, sen gick det bättre! Slalomet kom igång riktigt bra, kunde köra hopp, däck och A-hinder och svängar från olika håll före och hon tog 12 pinnar i bra fart. Dock med mig på sin högra sida. Gott!

På kontaktfälten plockade vi fram targeten igen och hon stannade och trampade fint, så länge jag inte sprang jättefort bredvid. Vi får nog försöka ta det lite lugnare både på träning och tävling tills det här sitter bättre. Men det är rätt svårt att ta det lugnt när man heter Milly! :)

Det börjar funka rätt bra att skicka henne på hinder längre ifrån mig, vilket är toppen! Känns så bundet och trångt när man får springa alldeles bredvid hela tiden.. Men nu klarar hon att sticka lite mer på egen hand. Känns så gott när man liksom kan "slänga" iväg henne mot ett hinder och själv sticka mot nästa.
Det är så jäkla kul med agility! Och även om det gick sisådär på tävlingen så går det framåt hela tiden. Tänk att man kan ha så kul ihop med sin lilla hund :)

Slänger in lite bilder från en härlig höstpromenad.

Gräva gräva!

 

Sand i näsan.

 

Sitt kvar med störning.

 

Pappas pålle Lilleman, 170 cm i mankhöjd.

I söndags besökte vi Mickelmäss, en skördefest/marknad på Varbergs fästning. Milly poserade bland pumpor, käkade vildsvinsburgare och snappade i sig andra små matrester från marken. Här följer några bilder på den lilla gottegrisen:

Som en liten apa ska hon klättra och klänga överallt.

 

Snubben som sålde vildsvinsburgare blev charmad av Milly och bjöd henne på flera små bitar. Det uppskattades!

 

När jag och Milly var ensamma för en stund fotade jag henne med pumporna...

 

Då dök en dam upp som erbjöd sig att ta en bild på oss tillsammans :)

 

Stolpbalans- går som en dans!

 

 

 

 

Usch, när vi var på väg mot tävlingsplatsen var jag så nervös att jag mådde illa! Men det släppte när vi tog första hindret...

Regnet öste ner nästan hela tiden idag. Trots det var det en jättekul första tävling med roliga banor. Milly skötte sig helt ok före och mellan loppen, hon tog det lugnt och vilade så gott det gick. Vi lyckades med dubbla diskningar.

Okej, första loppet var agilityklassen. Det började jättebra! Sträckan från start till slalom är jag helnöjd med, gjorde ett lyckat bakombyte mellan hoppen. Slalomet funkade fint på uppvärmningsbanan men här var det stopp. Tyvärr la jag alldeles för många försök på att få henne att ta det.. Men domarn hade tydligen ingen övre gräns på hur många försök man fick?! Milly den lilla tokfian upptäckte ett område med sand och passade på att gräva litegrand.. :)
Till slut sket vi i slalom och körde vidare. Det blev nåt missförstånd i en tunnel och gungan gick lite för fort! Det var väldigt mycket mer hafs och hets i tjejen idag jämfört när vi tränar.. Kontaktfälten gick undan så jag lät henne göra dem riktigt innan hon fick springa vidare.
Till slut: Lilla damen höll sig kvar på banan och jag halkade inte. Jättebra! Detta och att första delen gick så bra gör att jag är  nöjd med detta loppet.

 

Nu följde väntan och regn, rusk och huttrande. Vi avundades dem med tält..

 

 

Vi hade iaf varsin stol...

 

...och varsitt paraply.

 

Nu i efterhand fattar jag att det inte blev duglig vila för Milly att ligga i mitt knä och titta på alla hundar. För att spara på henne nästa gång får hon nog ligga i bilen tills det är hennes tur. Det fanns nämligen symptom på övertrötthet hos pinschern i hopploppet...:

 

Det första hindrena gick bra, sen fick Milly syn på domarn. Han hade nu regnrock och hatt. Därför förtjänade han en utskällning! T.o.m två... Efter att hon läst lusen av honom hade vi en fin sträcka med hopp och tunnlar. Tyckte jag fick till ett snyggt framförbyte in i långa tunneln. Sedan kom slalom och jag hade bestämt mig för att gå långsamt emot det för att kanske lyckas den här gången. Men nej, det gick inte. Även här lägger jag för mycket tid på att få det att funka.. Varför? Domarn fick sig ännu en utskällning och Millys fokus var som bortblåst. Resten av loppet består ju mest i att knäpphunden hoppar efter mina armar och biter mig!!! What?!?! De flesta hundar skäller som idioter när de blir övertaggade.. Milly är visserligen tyst men använder istället sin mattes arm som en sån där skyddsarm...

 

 

 

Ja, vad ska man säga, detta loppet trodde jag skulle gå bättre än första. Känns lite skämmigt att visa det faktiskt, men vafan, nu blev det så här och det kan ju bara bli bättre! Sista tunnelingången missar vi för att jag vek av för tidigt.. Men varför hon skippade sista hopphindret och istället siktade på min arm får man fråga Milly.

 

 

 

 

Det var en liten dvärgpinscher som också hade väldigt svårt för domarn. Skönt var att det var jättemånga andra som inte heller var särskilt duktiga! De allra flesta diskade sig och hade flera svårigheter på banan, så man kände sig inte ensam...

 

Nu är det tydligt vad vi ska lägga ännu mer krut på på träningarna: Slalom och kontaktfält. Vi får väl försöka placera ut främmande folk som ser konstiga ut bland hindren också. Och till nästa gång ska vi ha en bättre lösning för Millys vilomöjligheter. Det var en jättekul tävling och jag är verkligen taggad på att köra mer! Som sagt nu kan det bara bli bättre!

Imorgon gäller det! Då ska jag och Milly starta vår första agilitytäving!! Det ska bli så jääääkla roligt, jag är supertaggad!
Sista träningen var igår, torsdag. Milly var riktigt snabb och det gick överlag bra på alltihopa, slalomet, kontaktfälten, bakombyten och draget framåt.. Slalom klarar vi dock bara från ena sidan.. Så jag hoppas på en snäll bana där jag hamnar rätt, annars får vi ta den långa vägen och gå på utsidan. Och såklart jobba mer på slalomet hemma...

Vår instruktör tycker att om man inte får till kontaktfälten så som man tänkt sig, bör man diska sig själv och göra om dem rätt... För att undvika större problem längre fram när hunden märkt att det går att fuska på tävling. Vi borde göra så. Men ännu hellre ska vi ju se till att lyckas med kontaktfälten!

Oooo det är spännande nu, ska bli så kul!! Hoppas hoppas Milly stannar på banan. Gör hon det så är det bra! :) Man får ju inte ha för höga förväntningar första gången..

Dags för kvällskissning och sen i säng. Bilner rullar kl 06.15 imorrn. Godnatt!

Även idag hade vi sällskap av Bibbi. Jag var ledig idag så jag och Tony tog hundarna och åkte till Tjolöholm för en härlig höstpromenad. Mysigt var det! Milly var lite halvstressad och Bibbi gick som på räls. Tony höll helst i Bibbis koppel och tyckte att hon var väldigt enkel att promenera med. "Som att promenera med ett riskorn" sa han!!! Liten, avlång och vit, och inte bångstyrig. Vilken liknelse... :)

Tony och "riskornet".

 

Bibbi står upp, än har hon inte kommit i kontakt med momentet "sitt".

 

Vad var det?

 

En jätteliten pinne!

 

Härligt i skogen.

 

Naturhunden.

 

Vi tycker att Milly är liten, men Bibbi är ju pytteliten!

 

Lätt att ställa sig in lite extra när det finns konkurrens..

 

Det här med att få uppmärksamhet och klappar av mig och Tony är lite känsligt.. Om vi gosar med Milly, så vill ju gärna Bibbi vara med. Men se det tycker Milly att hon ska ge f*n i! Vi är ju hennes husse och matte!

Men annars går det rätt bra med de två små damerna. Det är ju nyttigt för Milly att få umgås med en mindre hund utan att vara taskig :P. Bibbi är 1,5 år men är inte särskilt unghundig i sättet. Hon tar det alltid lugnt och verkar trygg i sig själv. Det gör nog att Milly "klarar av" henne bättre.

 

 

"Är hon fortfarande här?"

 

"Jag är så go jag kan bli!"

 

De försöker sig på lite lekliknande aktivitet ibland.. Men tar det lite försiktigt.

 

Dagen avslutades med ett träningspass ihop med Ingrid och hennes flat Tyra. Vi körde lite rallylydnad med våra egna och Bibbi fick leka, göra kontaktövningar och träna på "sitt" (som utställningshund har hon bara haft behov av "stå"). Ingrid och Tyra verkar vara grymma på vad de än hittar på.. Rally blir en lätt match för dem! Hade varit kul att åka på tävlingar ihop i framtiden.. :)

 

 

Tyra gör vad som helst för lite beröm o en godbit. :)

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag gjorde vi ett nytt försök med den lilla jackrusseltiken Bibbi. Tanken med detta projekt är dels att jag ska lära mig mer, genom att träna med ytterligare en hund. Sedan har det ju även positiv inverkan på Milly, med lite konkurrans. Är hon inte fokuserad när vi tränar, då byts hon ut för en stund.

För nån vecka sen hade vi Bibbi här och hon var jääättetråkig, faktiskt! Hon var i en djup svacka, troligtvis pga skendräktighet. Det fanns ingen vilja över huvud taget i den lilla kroppen. Varken godis eller leksak lockade. Idag var det dock annorlunda!

Vi promenerade en rejäl runda först så att hundarna fick vänja sig vid varann.  Sedan gick det bra både att åka i bilen tätt tillsammans och vara inne i lägenheten. Jag provade att träna korta små pass med hundarna, snabba byten var det. Mycket positivt resultat blev det! Milly ansträngde sig nåt otroligt! Apporteringsträning var en bra idé idag!  Bibbi är inte van vid träning men uppskattade det vi hittade på. Hon fick göra lite enkla kontaktövningar och busa med olika leksaker. Kul tyckte hon!

Bibbi har lätt för att slappna av!

 

Bibbi och Milly är väldigt olika till sättet, vilket jag tror är bra. Bibbi är väldigt lugn och behöver (tycker jag) piggas upp, och Milly är ju väldigt energisk och kan behöva lugna ner sig. Om de påverkar varann vore det ju toppen! Jämfört med Milly är Bibbi otroligt enkel att ha o göra med. Hon armbågar sig inte fram och tar plats som  Milly gör, hon bara "är". Milly kräver saker hela tiden. Uppmärksamhet, aktivitet, kommandon, beredskap... Man får jobba nästan jämt. Min mamma uttrycker det så fint: Milly har ju en sån stark personlighet. Hehe ja det kan man ju säga! Detta ska dock inte tolkas som att jag klagar på min lilla pinscher!!!

Jag tror att en sån här krävande individ som är full av vilja och energi kan bli nåt riktigt bra, om man lyckas vända energin åt rätt håll. En individ som har mindre av allt det där är säkert lättare att hantera, men kanske svårare att få riktigt grym på något. Men vad vet jag.. Vi får väl se hur det går! :)

(Nu är filmen på plats... )

Det var nästan storm i morse när jag vaknade. Rallytävling stod på schemat. Hur kul tycker en pinscher det är att vara ute och tävla i regnskurar och virvelvindar?

Jo, jättejättekul!!!! Jag hade inte behövt oroa mig för att ha en hund som inte ville vara med idag...
Pappa fotade oss när vi värmde upp och det finns en bild som säger allt om hur Milly var idag...:

...Galen.

 

Den jobbiga stressperioden vi varit i det senaste har dämpats något. Åtminstonde promenaderna känns normala när det gäller energinivån. Vi har dock fått en morgonpigg hund som är väldigt leksugen, både inne och ute. Det räcker med en skojig rörelse från husse eller matte så är buset igång. Det är ju kul, och användbart när vi tränar. Jag har kunnat belöna med kamplek, vilket inte hör till vanligheterna. Men tydligen var hunden så full av lek och bus idag, att det rann över kanten!

 

 

Taggad på uppvärmningen.

 

Nåja, vi körde kontaktövningar, värmde upp och höll igång. Det var inte läge att sätta sig ner tillsammans och ta det lugnt, det var för kallt för det. Jag ville ju inte ha en huttrande och kinkig hund som kommit ur stämning när vi skulle in. Nån liten minut satt vi ner och försökte samla oss, men det räckte ej.

 

 

Laddar.

 

Jaja, till slut var det vår tur. Hur det gick ser ni här.

 

När jag tittade på filmen efteråt kunde jag inte låta bli att skratta, mycket! Hon är ju otroligt glad och har skitkul! Titta på var Milly gör när filmen startar, studsar på två ben.. Och så måste jag påpeka att vi har tränat en del på svängar, både höger och vänster. Det är nån som överdriver det där med bakbensaktiviteten.. Kolla när vi går "serpentinen" längst bort i vänstra hörnet. Hon riktigt sladdar med rumpan! För att väga upp dessa överambitiösa rörelser, hänger hon ju inte med alls i vissa andra svängar.

 

Ojoj vad ska man säga om denna runda... Inte är det mycket som blir rätt. men mellan alla kast åt olika håll, hopp, studs, span efter mormor o morfar, och hopp utanför banmarkeringen så har hon ju liite kontakt med matten iaf. Lite.

Utanförskuttet ledde iaf till diskning. Så kan det gå när det är alldeles för skoj. Man kan ju undra hur det kommer sluta nästa helg, när vi ska köra agility. Hon kommer väl försvinna in i publiken och kuta omkring och hitta på rackartyg..

 

En sak som jag funderar på är hur hon kommer vara när vi har kastererat henne. Vi vet ju egentligen inte vilket som är hennes rätta jag... Hon har ju så otroligt många olika sätt, humör och perioder. Så vem vet när hon är som hon ska vara, opåverkad av hormoner? Mycket spännande. Tänk om det är sån som hon var idag hon kommer vara för alltid.. Pust!

 

Det ska ju vara roligt att träna och tävla, det har hon ju fattat åtminstone. Med Milly har man inte tråkigt!

Milly med hejarklacken, "mormor och morfar". "Mormorn" var så nervös för vår skull att hon inte kunde titta mer än några ögonblick när vi var inne på plan.....

 

 

 

Ojoj nu börjar det närma sig tävling för oss!
På lördag har vi rallylydnad i falkenberg och helgen efter är det första agilitytävlingen, i Bollebygd. Idag har jag även anmält till ännu en rally och en agilitytävling till i höst. Hoppas vi kan vara med på alla, löpet kommer antagligen att sabba nån av dem. Men det får vi se då.

Idag åkte jag och Tony med Milly och Lucky till banan och tränade. Jag ville köra kontaktfältshindren och slalomet i kombinationer, så jag slängde ihop en liten bana. Det gick sådär och tyvärr får jag konstatera att det är matten som är rätt kass! Milly gör ju precis som jag säger, det är bara det att jag vimsar till det! Glömmer vägen, snurrar åt fel håll och springer för sakta. Jag behöver träna mer.

Milly höll sig varm i sitt mattetillverkade täcke.

 

Funkar precis som det var tänkt! Milly är varm o go :)

Har tänkt på detta ett tag, att jag vill träna mer. Milly klarar ju inte hur mycket agility som helst utan att bli för stressad. Så en lösning vore ju att ha ytterligare en hund att träna med. Och nej vi köper inte en till. Men jag har så att säga tillgång till en hel flock med små jackrusselterriers..

Jag lånade en tik i helgen som var, för att testa hur hon gick ihop med Milly. De funkade ihop men tyvärr var den lilla terriern otroligt skendräktig och hade inte lust att hitta på nåt alls. Vi får väl se om hon kvicknar till om ett tag, eller om det kanske finns nån annan som skulle vilja hänga med på träningar.

Milly undrar vad Bibbi gör i hennes soffa. Bibbi ville helst bara vila och bli klappad.

 

Här kommer två filmsnuttar från dagens träning. Vi tog banan några gånger och det här är de två som gick bäst. Det gick bra här och där, kontaktfälten funkade hyfsat och slalomet fick vi till ibland. Posititvt var att gungan fixade Milly i stort sett på egen hand.

 

Under första rundan gick det lite väl fort i svängarna mot balansen och gungan. På gungan kan man se att Milly kränger och nästan flyger av i farten. Gången efter provade jag att bromsa lite inför dessa hinder, vilket funkade bra. Milly lyssnade och kunde ta dem mer rakt på. Visserligen tar det ju längre tid om jag behöver bromsa, men än så länge spelar inte tiden så stor roll, viktigare är att det blir bra och säkert. Vill ju inte ha några avåkningar som leder till skador eller rädsla.

 

Sedan har vi ju som sagt en matte som hamnar fel här och där och försvårar för sin hund. Vi kan inte heller ta slalom från "fel" håll. Trots detta så är det jäkligt kul och det verkar ju även Milly tycka. Kolla blicken när hon kommer ut ur platta tunneln andra gången och de extra små hoppen hon lägger in här och där. Speciellt ut ur slalom!? :) Lilla bustjejen!

 

I veckan har vi varit på vardagslydnadsträning och haft kursstart på agility steg 3. Trots att vi är i en jobbig period med bommull i hela skallen så har det gått bra!
På vardagslydnaden tränade vi kontakt och fokus. Millys uppgift är att bara sitta still och titta på matte. Inte titta bort, inte göra tricks. Det är svårt! Speciellt när det händer saker runt omkring. Detta har vi hållt på en del med den sista tiden. När Milly och en goldenhane gjorde platsliggning (1 min) och kvarsittning tillsammans fick jag se resultatet. Hon hade fokus på mig nästan hela tiden! Duktiga lillråttan!
Senare gjorde vi även några utmanande inkallningar, förbi andra hundar. Vi placerade tre hundar med förare mellan mig och Milly. Milly blev fasthållen i halsbandet och jag gick iväg. När jag kallade kom hon som skjuten ur en kanon, inte minsta försök att hälsa på de andra hundarna. Inte ens när de var i rörelse och hon nästan fick sicksacka mellan dem. :)

Agilityträningen gick också bättre än vad det gjort på ett tag, om man tänker på lydnaden vid sidan av hindren. Lilla damen gjorde flera försök att sticka iväg och kolla på vad de andra gjorde, men när jag ropade så vände hon direkt och kom tillbaka. Massor med godis och beröm fick hon då! Det var bara precis i slutet som hon inte orkade vara duktig längre utan smet hela vägen fram till en annan hund. Men före det var hon ju jätteduktig.

Den tredje träningen var idag. Vi åkte in till Varberg och besökte först hundklubben. Vi körde ett litet pass bredvid rastgården, där några hundar sprang och lekte.. Bra störning! Mycket fokusträning och lite rally-moment.

Torget, där det kryllade av folk, besökte vi också. Här var det verkligen jobbajobbajobba som gällde, för att få med mig Milly. Inte för att hon är rädd, tvärtom tycker hon det är roligt. Men så fort hon inte är under ett kommando så vimsar hon iväg åt fel håll och nästan fäller folk. :)
Det var en kick för självförtroendet att träna på torget.. Dels gick det bra och fröken var duktig. Men det kom också fram flera stycken som berömde och tyckte att Milly hade så fin kontakt med matte!! En gubbe parkerade t.o.m. sin barnvagn och stog och tittade på oss...Hehe lite kul :D Det var mest rallyövningar och fotgående vi tränade även här, har ju tävling om en vecka!

Så, för att vara i en jobbig och stressig period är jag rätt nöjd med min lilla pinscher!

Finaste!

För ett tag sen fick jag förslaget att sänka kraven just nu när det är lite jobbigare än vanligt. Hon drar i kopplet, vill jaga, stressar omkring, lyssnar dåligt, på vanliga promenader.
Men jag tror att hemligheten är att inte sänka kraven! Regler för hur man uppför sig bör väl vara desamma alltid. Om det duger att gå halvbra i koppel nu bara för att det är lite snurrigt, varför skulle inte halvbra duga sen med? Att jaga eller stunta totalt i matte är aldrig okej!
Jag håller kraven på samma nivå, skillnaden är att jag får jobba ännu mer nu. Jag vill ju minimera risken att misslyckas, och just nu kräver det mer än vanligt.
Sedan skiljer jag såklart på träning och träning, vardagshyfset måste fungera, skojträningen är ju egentligen bara viktig för mig.
Det härliga med Milly är att när man lägger ner massor av energi och tid och jobb, så lönar det sig alltid i slutändan. Vi kommer att komma ur jobbigaperioden den här gången också.

Att följa matte är oftast en bra idé.

PS imorrn ska vi på sökträning!!!

Milly har det. Myror i brallan. När vi är ute är det ganska stressigt, inne är det lugnt. Ikväll gick vi en rejäl runda och avslutade med lite slalom- och tricksträning. Energin fullkomligt sprutade ur öronen på henne! Från att vara koncentrerad och duktig när vi tränar kan hon när som helst slå över och få ett anfall. Pinscherryck! Hon riktigt gapflabbar och vet inte vart hon ska bli av, så hon sätter rumpan under sig, frambenen brett isär och drar huvudet bakåt. Sen bär det av!
Vi gjorde comeback på agilitybanan härom dagen. När hon smet och stack upp på A-hindret gick jag dit för att ta tag i halsbandet på henne. Då fick hon ett sånt här ryck! Uppe på hindret! Jag bara såg hur det lyste jävul i blicken och hon kurade ihop sin lilla kropp... In med rumpan, isär med framtassarna, på med tokminen. Sen lyfte hela hon och utan att benen synbart nuddade underlaget försvann hon över knocken ner på andra sidan... Kan man hålla sig för skratt då?! Nej.

Trots att det kan vara skrattretande ibland så är hon aningen för stressad. Det är kämpigt varje promenad när vi ser hur hon flänger fram och tillbaka.. Hur lugnar man ner henne? Vi försöker ägna oss åt lugnare aktiviteter, tex spår. Nosa upp godis eller frukosten ute brukar hon få göra ofta. Vi cyklar inte med henne nu, springer inte. Vi lägger mer krut på att promenera längre, efter en timma har hon taggat ner lite. Satsar på hjärngympa istället för aktivitet i högt tempo. Än märks ingen större skillnad. När hon får gå ordentligt vid sidan kan hon hålla sig utan att dra och flänga för mycket. Men hon har inte samma uttryck på promenaderna längre. Hon brukar se glad och pigg och energisk ut, men nu ser jag bara stress i blicken på henne.
Frågan är om det är agilityn som gjort att det blivit såhär!? Kommer vi inte kunna köra agility på riktigt för att hon blir för stressad av det? Fy fan vad tråkigt isåfall.

Och så är det nog skendräktighet som pågår ändå. Trodde att det var färdigt då hon blev "som vanligt" igen för ett tag sen. Men när jag tänker efter så stämmer tiden, just nu har hon "fått sina valpar." Hon bäddar, gömmer sig under sängen och har mjölk i juvren. Under täcket är inte dumt alls att ligga hela tiden, när man är inne. Kan stressen hänga ihop med detta? Känns inte så...
Pratade med en veterinär idag om kasteration. Om det stämmer med nästa löp, så bokar vi tid för operation vid jul. Då är vi hemma och kan passa.
Milly löper tre gånger om året, är mycket påverkad av löp och skendräktighet och har dessutom haft problem med livmodern.

Det är så skönt när det är frisk luft ute! Solen skiner och värmer litegrand, men man blir inte genomsvettig av att bara stå upp, som för en månad sen. Denna helgen har varit som gjord för att vistas utomhus (som om man nånsin är inomhus med en pinscher...)!
I lördags åkte vi in till Varberg för att träna med störning och bara ta det lugnt bland folk. Nere vid fästningen visade det sig vara cykeltävling så det var ganska mycket ståhej överallt.
En gubbe ropade och rusade ifatt oss och var nyfiken på Milly. Han funderade på att skaffa hund och tyckte Milly såg fin och lagom ut. Han frågade vilken ras det var och om "de är bra?"
Vad svarar man på det? Jag tänkte en stund.
Nja... sa jag. Det är en ganska krävande ras som jag tycker att man behöver arbeta med. De kan vara ganska skarpa, och är som du ser inte så noga med att hälsa på främmande. Vilket kan vara skönt! Men de är himla roliga o pigga o glada!

Det är inte lätt att ge en bra bild av hurdan en pinscher är, till någon som vill ha ett svar på bara några meningar. Jag tror inte att det går att förklara hur de är, det måste nog upplevas. Både det positiva och det negativa!

Vi fick i alla fall tränat både det ena och det andra i folkvimlet. Mycket fokusträning, att bara kunna sitta och titta på matte är inte alltid lätt! Milly var duktig och uppskattade ett träningspass.

"Ligg på sidan"

 

Efteråt hälsade vi på kusin Trollet. Båda hundarna hade varit och tränat, och delade nu kudde under en tupplur. Förr var det  endast bus, lek, bus, jäkelskap, bus och röj som gällde när de här jämnåriga slynglarna träffades. En gång när vi lät dem hållas för att se hur länge de orkade, lekte de i en timma i vår säng. Sedan tog de en kort paus för att strax fortsätta hålligånget.

 

Söta och rara.

 

Och idag har den lilla famlijen varit och paddlat kanot! Jättebra gick det! Superduper väder, ingen vind och en glad hund i kanoten. Hon var fräck och hängde sig över kanten och drack sjövatten i farten. Mot slutet blev hon nog lite uttråkad och kanske lite frusen. Hon skulle iaf upp och mysa i våra knän hela tiden. Inte så lätt att paddla med Milly i knät!

 

Spanar ut över sjön.

 

Tog sig en tupplur!

 

Vi gick i land och åt lunch. Milly kände på vattnet.

 

Gosade sedan med husse, trycka panna emot är mysigt.

 

Knasiga myshund!

 

Färden fortsätter. Milly relaxar.

 

Tony fick paddla med en pinscher i knät. Ligga i knät skulle hon göra!

 

Matte fick också den äran. Att det var trångt och risk att falla överbord hade ingen betydelse.

 

Saknar ord..

 

Fina!