Långrunda i Åkulla
Väl ute på skogsrundan så var det full fart och det passades på att rulla sig i både det ena och det andra. En älg såg vi också, dock hann hundarna inte se den innan vi fick tag på dem... Tur.
Efter 1,5 timmes promenad så fick de sina spår, båda lyckades ta sig fram till belöningen i slutet. Vi spårade en hel del med Milly i höstas, men har fått backa lite i träningen. Det blev nog lite för mycket av det goda så motivationen var ej på topp. Nu kör vi raka korta spår och inte särskilt ofta, varierar mellan viltspår och korvspår. Det verkar som att lilla fröken jobbar på bra igen.
Gott med delikatesshundmat på burk!
Det roligaste var nästan när vi var klara och skulle åka hem. Artzi satt inne i bilen och Milly hade jag satt vid sidan om medan jag packade ihop mina grejer. Då kommer ett äldre par och frågar oss lite om vandringslederna. De tittar på hundarna och frågar vad det är för ras. "Å vad fina! Titta vad duktigt han (!) sitter där" säger gubben och pekar på Milly. Jag sa att det är för att jag gett henne kommando att stanna (och faktiskt så sitter hon kvar ända tills jag ger frikommando senare). Då säger de att "det är så kul att se så väluppfostrade hundar! Det är härligt att se hur harmoniska de är" osv.. Efter ytterligare komplimanger börjar de gå vidare och medan de är på väg bort hör jag gubben säga: "å vad fin han är. Vilket sött ansikte han har" och tittar på Milly.
Haha hon är ju en tik!! Och de skulle bara sett de båda "väluppfostrade" hundarna i början av promenaden när de vid varsitt tillfälle smet på parkeringen, och senare när de rullade sig i skit. :) Kul ändå att få beröm för sina små sötnosar!
Väluppfostrade... eller beredda på jäkelskap?
Dagens tidigare duktigheter ledde till bad och sedan mys med fuktig päls i filt.
Tack fina tjejerna för en härlig runda, något vi snart får göra om tycker både Artzi och jag.
Kram och sov gott!
