Metallapporten


Imorse gick jag upp tidigt för att skriva på mitt skolarbete. Klockan är nu snart 19 och jag har ännu inte skrivit en rad. Men jag har istället bla:
-Gått en underbar skogspromenad med Milly i Veddige. Rundan innehåller enorma backar och jag undrade hur fanken jag orkade springa hela vägen i somras. Men har jag gjort det förr kan jag göra det igen.
-Handlat och lagat mat.
-Städat lägenheten.
-Röjt i klädkammaren.
-Rensat i garderoben.
-Tränat med Milly och metallapporten.


Så länge det är ljust ute och det inte hörs några smällare är Milly sitt vanliga glada jag. Imorse passade vi på att träna lite inomhus. Tony låg och sov så vi fick hålla oss hyfsat lugna. När jag tidigare har funderat på hur det skulle gå att lära den lilla fisförnäma damen att hålla en äcklig metallapport så har det känts.. Svårt. Inte omöjligt, men jag har sannerligen inte trott att det skulle gå lätt.
Nu har vi ju en bit kvar tills det är färdigt.. Men för att vara tredje träningspasset så tycker jag att det går ganska bra!? Jag är iaf glatt överraskad. Att lära in träapporten var nästan ett evighetsprojekt. Milly ville inte bära eller hålla i saker!! Förutom pinnar ibland och grejer hon stulit. I pinscherns rasstandard nämns ingenting om apportering, och det är Milly väl medveten om. Hon vet att det är en löjlig sysselsättning för gamla labbar och andra lättmutade hundar. Råtthund som hon är kan hon tänka sig att fånga och döda sitt byte, men vill ägaren ha tag på råttan så går det bra att hämta den själv. När jag tänker på hennes tidigare inställnig blir jag ännu gladare när jag ser detta:




Det hon har runt halsen är ett DAP-halsband. Vi får väl se om det har någon lugnande effekt.. Enligt veterinären skulle det börja verka efter ca två timmar. Hon har inte varit jätterädd sen vi satte på det, men det har å andra sidan knappt smällt nåt idag heller.

Kommentarer
Postat av: Anna med Salsa

Men det ser ju hur bra ut som helst! För Milly kanske träapporten ligger så högt upp på äckelskalan att det inte är så stort hopp som man hade kunnat tro till metall.

2011-12-30 @ 19:15:52
URL: http://medaptitpalivet.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0