Pinschern Milly -

Nyinflyttade

Vi överlevde nyår, det gick riktigt bra. Milly var och är fortfarande rätt nervös när det kommer några enstaka smällar och raketer. Men när det värsta brakade loss vid tolvslaget SOV hon! Vi hade totalt oberörda whippetkusinen Trollet hemma, och kanske hade han en lugnande inverkan. Det var i alla fall härligt att se Milly sova skönt och inte ens lyfta på huvudet under helvetestimman.

Nu har vi flyttat till Varberg! Det känns helt underbart med ny superfräsch lägenhet, nära till allt och massor av nya rundor att utforska med Milly. Än så länge har allt verkligen varit toppen. Jag har fifflat ihop en liten översiktsbild, som med en pil visar var vi bor, och hur nära vi har till havet. Det blev så pyttigt litet men man kan ju få en uppfattning iaf. Bilderna är tagna uppe på Hästhagaberget, bara ett av alla områden med natur i närheten av vår nya lya.

I slutet av gatan övergår stan till mysiga stigar på ett berg.

Milly var till stor hjälp under flytten. :)

Alla flyttdamer samlade i nya köket. Milly i farmors knä.

Efteråt blev det pizza..

Under vår första morgonpromenad i söndags fick vi till TIO lyckade hundmöten. Vi har tidigare mött ca en-två hundar per dag hemma i Veddige. Nu kryllar det verkligen av träningstillfällen, vilket är toppen! Tur att vi lagt ner mycket tid på koppel- och skvallerträning de sista månaderna, Milly funkar jättebra trots all störning. Hon skvallrar på både människor och hundar, och med tanke på mängden folk vi möter går det åt en hel ficka med godis per promenad ;).
Här kommer lite bilder på våra nya omgivningar:

Uppe på Hästhagaberget.

Längs strandpromenaden, senare samma runda.

En underbar morgonpromenad!

Fin kontakt (väntar på godis).

Många tillfällen att vara duktig.

Lite tokryck när snön är så där skojsig: vit och kall!

Jag träffade en granne i tvättstugan idag, en pensionär. Hon sa att hon sett att vi hade hund, och frågade om det var en mellanpinscher? Inte så många som känner till rasen här.. Hon hade själv haft en DP-blandras och sa sig känna till lynnet på dessa (inte alltid helt okomplicerade) hundar. Det slutade med att hon erbjöd sig att passa eller gå ut med Milly om vi behöver hjälp nån gång. Vi får nog undersöka den här damen närmare, och se om hon är av rätta virket för att fixa vår lilla dam. ;) Hade det funkat så vore det ju toppen att ha nån som är hemma på dagarna och bor precis bredvid, som kan hjälpa till vid behov. Tanken är annars att Tonys föräldrar får passa Milly om vi båda går långa dar utan möjlighet att komma hem på lunchen.

Milly har varit väldigt smidig under de här stökiga dagarna. Hon har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, men har fixat det bra. Hon har varit med hela tiden, men mest legat och sovit, och lugnt tittat på när vi grejat. Idag tyckte hon dock att det var dags att bryta av med lite bus: