Bad och spår

Idag stod bad och spår i Stättared på schemat. Vi åkte med min syster Nina och hennes flock.  Millys kusin Trollet är under rehab efter en korsbandsoperation och ska som Milly inte heller gå några längre sträckor. Något måste man ju sysselsätta de små liven med så då passar ju spårning bra. Något vi inte hållt på med på säkert ett år, men nu var det läge. Inte särskilt fysiskt krävande, men näsan och knoppen får sitt.

Milly fick två korta korvspår (ja, jag släpar en korv knuten i ett snöre efter mig, och lämnar några små korvbitar i spåret ;) Det viktiga är ju inte vad de spårar, utan att de använder näsan. ).
Det gick helt okej under tiden hon jobbade, och hon tog sig fram till slutet och korvbelöningen. Men ca en minut efter att båda spåren var avklarade så kräktes hon upp allt igen. Det här var absolut inte första gången det blev så, det händer nästan alltid. Antagligen därför vi slutade att spåra med henne, för att hon kräks efteråt. En annan anledning till att vi inte fortsatte att träna Milly i spår var att det gick så dåligt efter ett tag. Det var som att hon  tappade lusten att spåra, rätt som det var lade hon bara av och började titta upp i träden och fråga mig vad vi skulle hitta på istället.. Kanske inte så konstigt att det inte var roligt längre, när hon avslutar jobbet med att kräkas...

Hur som helst så kan vi inte förstå varför det blir så här. Hon jobbar lugnt, drar inte direkt i linan, får jobba max två korta spår åt gången. Mängden godis är inte mer än vad hon får vid lydnadsträning eller sökträning. I söket är hon dessutom otroligt uppspelt och rusar omkring i full fart, samtidigt som hon vräker i sig godis hos figgarna. Är det nån gång hon skulle spy så är det väl då, men det har aldrig hänt.
Vi gömmer ofta paket med hennes frukost i, i tex högt gräs. Då får hon jobba på liknande sätt som i spåret, och avslutar likadant, med att riva upp förpackningen och kasta i sig maten. Men då spyr hon inte upp den.
Någon som har en aning om vad kräkningarna efter spåret kan bero på?

 

 



Förutom att lyckas och misslyckas med spårnigen så blev det lite simning för damen. Några frivilliga simtag blev det, men inte många! Hon tyckte iaf att det var roligt att busa vid vattnet :)

Lockar ut den tveksamma damen med lite godis..

Foto: Nina Johansson

 

Sötare badhund får man leta efter! Man vill ju bara äta opp henne! :)

Foto: Nina Johansson


Kommentarer
Postat av: Emma, Harry och Hilja

Lustigt med kräkandet... Har absolut ingen aning om vad det kan vara.

Ja, söt söt söt! Lika söt som min Harpa! ;)

2011-07-19 @ 23:49:23
URL: http://herrharry.se
Postat av: Anna o hundarna

Det är faktiskt inte så ovanligt att hundar kräks efter spårning, särskilt om de inte är vana. Om du provar själv att "sniffa" intensivt, korta hårda "puffar" under några minuter så kan det hända att du själv mår illa. Försök att göra ett par korta spår (som kanske tar runt en minut, bara), med 5-10 minuter vila mellan, och öka sakta på dosen. Ungefär som när du tränar upp löpkondis, osv. Och var försiktig med godisbelöningen - samma sak där, om du har hyperventilerat en stund är det inte optimalt att sätta i sig en portion mat i direkt anslutning! Lycka till!

2011-07-20 @ 12:05:47
URL: http://pelleskop.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0