Ingen tävling

Vi var hos veterinärem, och Milly såg nästan helt bra ut i rörelserna då. Det är väl "typiskt". Hon blev röntgad iaf, och hade utmärkta höfter och rygg, inga förslitningar eller annat. Så veterinären konstaterade "överansträngning i ryggslutet".... Det låter ju som nåt man säger när man inte kommer på nåt bättre.. Jag försökte få reda på vad han exakt grundade det på, och fick känslan av att han tyckte jag var trög?
Vi hade vissa kommunikationsproblem, vetten och jag, men till slut tror jag att han baserade sin dom på de aktiviteter jag och Milly håller på med. Jag berättade att vi är ganska aktiva och tränar både det ena och det andra, joggar och håller på. Men att vi inte kör agility och nu har vilat i 4 veckor.

Är väl sådär nöjd med besöket, tur ändå att det inte var nåt stort fel. Känns ändå lite konstigt att hon fortfarande rör sig stelt efter flera veckors vila.. Veterinären menade att snabba starter och hopp i riktningen uppåt var det som mest ansträngde för ryggslutet. Och det är ju just de två sakerna som är Millys kännetecken.. Hon går alltid från noll  till hundra, och hon är ju en riktig studsboll, det är så hon visar sin glädje. Vi får väl fortsätta ta det lugnt med de mest fysiska aktiviteterna ett tag.

Nåväl, det blev ingen tävling för oss idag. Det var lång karenstid på lugnandet hon fick inför röntgen (vilket var jäkligt läbbigt, att se sin hund totalt väck och lealös. Nästan som om hon vore död. Jag kollade hela tiden att hon andades..).  Det åskade ikväll så det hade ändå inte gått att starta pga den anlednigen heller.


Usch, det är barn överallt. Varje unge är ett orosmoment när man har en hund som inte fixar dem, och på sommaren vimlar det ju av småfolk var man än är. Jag verkar ha svårt att ta mig ur den tråkiga stämningen som lade sig över oss som en tjock dimma, efter det sista bettet. Jag tänker på hur många olika situationer som skulle kunna uppstå, där det kan gå illa. Det händer småsaker då och då som påminner om att vårt hundägande inte är som de flesta andras.. Det märks tydligt när man ser hur andra hundar beter sig i folksamlingar. De flesta blir glada av att människor närmar sig dem, svansarna viftar och öronen viks bak. Folk klappar om både kända och okända hundar, ägarna är avslappnade och har inte ögon i nacken. Barn vimlar runt och ingen hundägare ser skräckslagen ut. Så skulle jag också vilja ha det.

Kommentarer
Postat av: Suvi

Jag tänker på att vissa reagerar negativt på uttrycket bitpinscher som jag råkade mynta vid nåt svagt ögonblick, och menar att det är orättvist att definiera en hund som Milly för nåt som händer ytterst sällan.

Men det är just det, hur sällan det än händer måste man som ägare ha ständig beredskap! Man får aldrig glömma, aldrig slappna av och vända ryggen till. Man ansvarar för andras frid och säkerhet. När någon blir biten kan man inte säga "oj hoppsan, jag glömde visst att hunden bits ibland".

Jag har blivit en sån där slappis. En som inte har uppsikt, som bara ler när hunden rusar fram mot nån. Som säger "äh" när hunden skäller på nån främling och struntar i att gå fram för att jag vet att Boy är snäll. Sen är det idel solsken, leenden och pussar.



Hoppas damens "överansträngning" går över! Jag är ganska luttrad över alla mystiska saker hundar drabbas av som veterinärerna inte kan förklara. Kram på er!

2011-07-03 @ 00:35:01
URL: http://suvi.se
Postat av: Lisa

En kiropraktor kanske kan titta på hennes rygg, ifall det går att masera eller om något ligger snett?



Tillräckligt svårt att ha kontroll på sin egen hund, utan alla barn. Lider med er, undvika i största möjliga mån antar jag.

2011-07-03 @ 19:19:08
URL: http://herrera.blogg.se/
Postat av: Anna o hundarna

Usch ja, de där lugnande insprutningarna - tänk dig sen en sharpei, som ändå är liksom sladdrig och som en liten hal tvål innanför all sin hud... Brrr. Och det där med att man inte VET om hunden tänker bita: det luriga är ju just att man aldrig kan slappna av, och det känner förstås hunden, och så blir den beredd på - nåt. Ond cirkel! Jag märker sån skillnad på min jättedvärgpinscher nu när det har varit frid och fröjd sååå länge (ett år? två?). Då blir det den goda cirkeln - folk, inkl. barn, kan springa på honom bakifrån utan att han så mycket som tittar upp, ungefär. Men om någon tittar på honom och ser en aning hundrädd ut - varning! Lycka till, upp med hakan och allt sånt. Det är både du och fin-Milly värda!

2011-07-05 @ 01:06:56
URL: http://pelleskop.webblogg.se/
Postat av: Karin, Nanny & Ruh

Jag tror det är viktigt att försöka undvika situationerna när något dåligt kan uppstå. Dessutom är det nog bra att inte ge Milly en etikett som "bitpinscher". Då tror jag problemet blir större än vad det är. Hon sköter sig trots allt i stort sett alltid eftersom ni kan hantera henne.

2011-07-05 @ 22:06:50
URL: http://ruhbjornen.wordpress.com/
Postat av: Anna o hundarna

Hej igen! Youtube-instr: 1. öppna filmsnutten som om du skulle titta på den. 2. tryck på knappen "dela". 3. tryck på knappen "bädda in" som har dykt upp under länken, under filmen. 4. kopiera texten i rutan (som är blåmarkerad). 5. klistra in den i inlägget, men först måste du ha "ändrat redigerare" i nedre högra hörnet, om du inte redan har gjort det. 6. Publicera. Klart!!

2011-07-07 @ 22:56:42
URL: http://pelleskop.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0